Vad innebär sammanfallande semesterår egentligen?

Vi förknippar ofta semester med sommaren, men nu när julen närmar sig går vi snart in i årets andra semesterperiod.

I år är dessutom ett riktigt bra år för långledighet, eftersom några få semesterdagar ger lång ledighet över helgerna. Som arbetsgivare är det alltid ditt ansvar att se till att dina anställda tar ut sin semester, och det är extra viktigt om ni har ett sammanfallande semesterår. Men vad betyder det egentligen? 

Det blir allt vanligare att sammanfallande semesterår används i stället för semesterlagens intjänandeår och semesterår. Sammanfallande semesterår innebär att semesterdagar tjänas in under samma period som de kan tas ut. Vanligtvis är semesterperioden detsamma som kalenderåret, alltså 1 januari till och med 31 december.  

Till skillnad från att tjäna in betald semester ett år och ta ut den det andra året tilldelas årets betalda semesterdagar den 1 januari. Semesterdagarna kan sedan tas ut under året, fram till och med den 31 december, under tiden som de tjänas in. 

Med utgångspunkt i semesterlagen har den som arbetar under hela året rätt till 25 betalda semesterdagar. Viktigt att ha i åtanke är att antalet betalda semesterdagar kan minska under året beroende på när man börjar eller slutar sin anställning, om man är tjänstledig eller är frånvarande under en längre tid av annan anledning. Om för många betalda semesterdagar tas ut får den anställda en skuld till arbetsgivaren för de dagar som betalats ut utöver de som faktiskt tjänats in. 

Här kommer några exempel på hur antalet semesterdagarna beräknas i olika situationer. 

Exempel 1: En anställd som börjar sin anställning den 1 juni och arbetar utan frånvaro fram till 31 december får 15 betalda semesterdagar, och 10 obetalda semesterdagar. 

Exempel 2: En anställd har arbetat sedan 1 januari, tar ut 25 semesterdagar under sommaren och slutar sin anställning den 30 september. Eftersom personen inte arbetar hela året har bara 19 betalda semesterdagar tjänats in. Beloppet för de sex semesterdagar som tagits ut men inte tjänats in dras av från slutlönen. 

Exempel 3: En anställd har arbetat 1 januari till och med 31 mars, är föräldraledig 1 april till och med 31 oktober och arbetar igen 1 november till och med 31 december. Under föräldraledigheten är 120 dagar semesterlönegrundande, alltså perioden 1 april till och med 28 augusti. Eftersom semester inte tjänats in under perioden 28 augusti till och med 31 oktober tjänar personen in 21 semesterdagar. 

Enligt semesterlagen måste arbetsgivaren se till att anställda som har rätt till minst 20 dagar betald semester tar ut minst 20 dagar semester per semesterår. Det innebär att den anställde i Exempel 3 behöver ta 20 av sina 21 intjänade semesterdagar utöver sin föräldraledighet. 

Har din verksamhet sammanfallande semesterår? Har du koll på dina anställdas semesterdagar?

Tveka inte att höra av dig till oss på Affärsområde lön på UCS One Business – vi hjälper dig gärna med beräkning och koll av semesteruttaget!