Nyheter inom lön

Nu när året börjar gå mot sitt slut kommer många frågor till oss gällande det skattefria friskvårdsbidraget. Eftersom det finns lite att hålla reda på kommer här en liten uppfräschning och påminnelse – så du inte missar att utnyttja ditt bidrag i tid.

Lämna in kvitton i tid

För att dina friskvårdskostnader för året ska kunna räknas till 2025 års friskvårdsbidrag måste utbetalningen ske senast på decemberlönen.
Om friskvårdskostnaderna gäller 2025 men lämnas in efter årsskiftet – eller efter att decemberlönen skickats ut – kan du fortfarande få ersättning i januari. Då dras det däremot på 2026 års friskvårdsbidrag.

Kom också ihåg att du bara kan få utbetalt för friskvårdskostnader som är betalade under den tid du varit anställd.

Så mycket kan du få i friskvårdsbidrag

Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån på maximalt 5 000 kronor per anställd och kalenderår.
Det är dock upp till arbetsgivaren att bestämma vilken summa de vill erbjuda sina medarbetare.

För att förmånen ska förbli skattefri krävs att den erbjuds samtliga medarbetare och att alla får samma belopp.
Om arbetsgivaren betalar ut mer än 5 000 kronor i friskvårdsbidrag blir hela summan skattepliktig.

Det här får du använda friskvårdsbidraget till

Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion, eller för behandlingar som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.
Det kan också användas för kostrådgivning och rådgivning vid rökavvänjning.

Det här omfattas inte

Friskvårdsbidraget kan inte användas för att:

• Hyra eller köpa utrustning

• Betala medlemsavgifter, teorikurser eller diplom

• Täcka kostnader för hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård

För aktiviteter utan inslag av motion, som till exempel massage, gäller dessutom att aktiviteten får kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle.

Behöver du hjälp att reda ut reglerna?

Tveka inte att höra av dig till oss – vi hjälper dig att reda ut reglerna kring friskvårdsbidraget och ser till att allt blir rätt innan året är slut.

Hösten innebär ofta fler sjukdagar och vab, vilket kan skapa utmaningar i vardagen. För att göra processen enklare för både arbetsgivare och anställda är det viktigt att ha tydliga rutiner för hur frånvaro ska hanteras. 

Att tänka på som arbetsgivare

 Som arbetsgivare rekommenderar vi att du informerar dina medarbetare om: 

• När frånvaro ska anmälas. 

• Hur anmälan ska göras – exempelvis via telefon, sms, mejl eller i ett särskilt system. 

• Vilken information som behöver lämnas – typ av frånvaro (sjukdom, vab, vård av anhörig etc.). 

• Vad som gäller vid längre frånvaro – till exempel när läkarintyg krävs eller om särskilda blanketter behöver fyllas i. 

Genom att vara tydlig med instruktionerna skapas trygghet för medarbetarna, samtidigt som administrationen blir enklare och lönehanteringen korrekt. 

 

Vid sjukdom

Dag 1–7 den anställde behöver inte lämna läkarintyg till arbetsgivaren. 

Från dag 8, läkarintyg krävs som huvudregel från sjukdag 8 (räknat från första sjukdagen) och ska lämnas till arbetsgivaren för att den anställde ska ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren har rätt att kräva läkarintyg från en tidigare dag om det finns särskilda skäl. 

Från dag 15, efter dag 14 upphör arbetsgivarens ansvar för sjuklön. Därefter tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Undantag, till ex. i vissa kollektivavtal där det kan finnas kompletterande ersättningar. 

I intyget framgår att medarbetaren är sjuk, hur länge frånvaron förväntas pågå och i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt. Däremot behöver det inte stå vilken diagnos det gäller – den informationen är sekretessbelagd. 

Även om du som arbetsgivare inte har rätt att kräva att diagnosen lämnas ut, kan det ibland vara värdefullt att känna till mer om orsaken till frånvaron. Genom en öppen dialog kan du lättare anpassa arbetssituationen, erbjuda rätt stöd och underlätta en smidig återgång till arbetet. 

Rekommendationen är därför att uppmuntra till frivillighet: att medarbetaren delar det hen själv känner sig bekväm med, så att ni tillsammans kan hitta de bästa lösningarna. 

Vid VAB (vård av barn) 

Om ditt barn blir sjukt och du därför inte kan arbeta, har du rätt att stanna hemma och ansöka om ersättning från Försäkringskassan. 

Du kan få ersättning för vab när barnet är mellan 8 månader och inte fyllt 12 år, i vissa undantagsfall kan man även ansöka om vab när barnet är äldre. Läs mer om vad som gäller på Försäkringskassans websida – Vård av barn (vab) https://www.forsakringskassan.se/privatperson/foralder/vard-av-barn-vab 

Ersättning för vab kan betalas ut i 120 dagar per år för ett barn och läkarintyg krävs från dag 8 (för barn under 12år)

 

Behöver du rådgivning kring hur man böra tänka gällande vab och sjukdagar?

Kontakta oss gärna för att diskutera hur du bäst anpassar dina rutiner efter gällande lagar och regler.

Semester och semesterdagar, vad gäller egentligen?

När sommaren närmar sig väcks ofta frågor om semester: Hur många semesterdagar har jag rätt till? Vad gäller vid sjukdom under semestern? Och måste man ta ut alla sina semesterdagar varje år? Här nedan reder vi ut grunderna i svensk semesterlagstiftning och ger dig fakta som är bra att ha koll på kring semesterdagar, både som anställd och arbetsgivare.

1. Semesterlagen i korthet

Den svenska semesterlagen reglerar rätten till ledighet, semesterlön och semesterersättning. Alla anställda i Sverige omfattas av lagen, men det är vanligt att kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal ger bättre villkor än lagens minimikrav.

Grunden i semesterlagen:

• Du har rätt till 25 semesterdagar per år.
• Semesteråret löper från 1 april till 31 mars.
• Du tjänar in dina semesterdagar under ett så kallat intjänandeår, som föregår semesteråret.

2. Betald och obetald semester

För att få betald semester behöver du ha tjänat in semesterdagar genom att ha arbetat under intjänandeåret. Om du är nyanställd har du rätt till obetalda semesterdagar, men inte alltid rätt till semesterlön. Det är vanligt att arbetsgivare ändå erbjuder betald ledighet, särskilt om det finns kollektivavtal.

3. Så fungerar det med semesterlön

Semesterlönen består ofta av:

• Din vanliga månadslön, och
• Ett semestertillägg (vanligtvis 0,43 % av månadslönen per betald semesterdag enligt kollektivavtal).

Semesterlönen ska betalas ut i samband med semestern, eller på särskilt angivet datum.

4. Sjuk under semestern?

Blir du sjuk under semestern har du rätt att sjukskriva dig och i stället ta ut semestern vid ett annat tillfälle. Du måste meddela arbetsgivaren omedelbart, precis som vid vanlig sjukfrånvaro.

5. Sparade semesterdagar

Du har rätt att spara upp till fem semesterdagar per år i högst fem år, om du har fler än 20 betalda semesterdagar. Det här ger flexibilitet att exempelvis ta en längre semester ett annat år.

6. Semesterersättning vid avslut

Om din anställning avslutas och du har kvar outtagna semesterdagar får du dessa utbetalda som semesterersättning. Det gäller både sparade dagar och outnyttjade dagar från innevarande år.

Sammanfattning: 5 snabba semesterfakta

1. Du har alltid rätt till 25 semesterdagar per år.
2. Betald semester kräver att du tjänat in dagar under intjänandeåret.
3. Sjuk under semestern? Du kan ta ut dagarna senare.
4. Du får spara semesterdagar, men max 5 dagar i 5 år.
5. Vid avslutad anställning betalas semesterersättning ut.

 

Tycker du att det låter krångligt? Vi hjälper dig med lönehantering och frågor om semester.

Välkommen att kontakta oss. Du kan också läs mer om våra tjänster här.

När arbetsgivare erbjuder olika förmåner till sina anställda, som tjänstebil, friskvårdsbidrag eller mobiltelefon, uppstår ibland frågan ”Hur beskattas det egentligen?”. Här reder vi ut några av de vanligaste frågorna kring skatt på förmåner. 

Förmåner är ett uppskattat sätt att öka trivsel och motivation på jobbet, men det är viktigt att hålla koll på vad som är skattepliktigt och inte. Som arbetsgivare bör du alltid stämma av med Skatteverket eller din redovisningsbyrå innan nya förmåner införs och som anställd är det bra att läsa sin lönespecifikation lite extra noga. 

Vad är en skattepliktig förmån? 

En förmån är något du som anställd får från din arbetsgivare som inte är pengar, men som har ett värde. Det kan till exempel vara en bil, mobiltelefon, lunchkort eller privat sjukvårdsförsäkring. Om förmånen är skattepliktig ska dess värde tas upp som en del av din lön och beskattas.

 

Vilka förmåner är skattefria? 

Vissa förmåner är undantagna från beskattning. Några vanliga exempel: 

• Friskvårdsbidrag (upp till ett visst belopp) 

• Arbetskläder som inte kan användas privat 

• Enklare förtäring vid arbetsmöten 

• Personalrabatter på företagets egna varor/tjänster (inom vissa ramar) 

Skatteverket har en tydlig lista på vilka förmåner som är skattefria och vilka regler som gäller. 

  

Hur beräknas förmånsvärdet? 

Förmånsvärdet är det belopp som ska beskattas och läggas på din bruttolön. Hur det beräknas beror på typen av förmån. Här ser du några exempel: 

• Tjänstebil: Värdet baseras på bilmodell, nybilspris och körsträcka. 

• Bostadsförmån: Beror på bostadens marknadshyra. 

• Mobiltelefon: Om den används privat, bedöms värdet 

Arbetsgivaren ska ta upp detta i arbetsgivardeklarationen varje månad. 

  

Måste jag som anställd göra något? 

I de flesta fall sköter arbetsgivaren både värdering och rapportering av förmånen till Skatteverket. Du som anställd bör dock kontrollera dina lönebesked så att förmånen är korrekt registrerad. 

 

Kan man som arbetsgivare undvika förmånsbeskattning? 

Det går att erbjuda vissa förmåner som är skattefria om de följer Skatteverkets regler. Exempelvis: 

• Friskvårdsbidrag på upp till 5 000 kr/år 

• Personalaktiviteter av enklare slag 

• Gåvor inom angivna värdegränser, som julgåva (max 550 kr inkl. moms) 

Att hålla koll på gränser och regler minskar risken för oförutsedda skattekonsekvenser för både företag och anställd. 

  

Önskar du hjälp eller råd med lönehantering och förmånsbeskattning? 

Kontakta oss så berättar vi mer. Läs mer om våra tjänster här, eller ta kontakt med oss direkt!

Lina Hoff
Affärsområdesansvarig Lön
Telefon: 070-995 46 95
E-post:  lina.hoff@ucsone.se

Avtalsrörelsen 2025 är i full gång och i år är den större än någonsin!

Närmare 500 kollektivavtal ska omförhandlas, vilket betyder att en stor del av arbetsmarknaden kommer att påverkas – närmare bestämt omkring 3,4 miljoner arbetstagare. 

Vad är avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen är den tid då arbetsgivare och fackförbund sätter sig vid förhandlingsbordet för att bestämma nya kollektivavtal. Dessa avtal styr både löner och arbetsvillkor.  År 2025 är avtalsrörelsen rekordstor, med omkring 500 avtal som ska förnyas. Många av dessa löper ut under våren och redan den 31 mars 2025 går cirka 220 avtal ut. 

Industrins parter är först ut med att förhandla nya avtal. Dessa avtal, det så kallade märket, fungerar som en riktlinje för andra branscher när det gäller löneökningar. Märket ska se till att löneökningarna håller sig inom gränser som inte påverkar ekonomin för mycket. 

Vad händer om man inte kommer överens i avtalsrörelsen?

Om arbetsgivare och fackförbund inte kan enas när avtalen går ut kan de tillfälligt förlänga dem. Om det inte fungerar kan stridsåtgärder som strejk, blockad eller lockout bli aktuella. Men det får bara hända om parterna inte redan har kollektivavtal, eftersom ett kollektivavtal innebär fredsplikt. 

För att en stridsåtgärd ska vara laglig måste den ha beslutats av en facklig organisation, en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation. Och det måste vara minst sju dagar innan åtgärden sätts i verket. 

Vad är status just nu för avtalsrörelsen?

I skrivande stund (den 21 mars 2025) är man långt ifrån att ha kommit i mål. Så sent som idag lämnade IF Metall och övriga inom Facken inom industrin ett tydligt nej i sitt svar på första förslaget till de opartiska ordförandena. Man anser att det är allt på tok får låga löner vid varje revisionstillfälle under kommande avtalsperiod och dessutom saknar förslaget de nödvändiga avsättningarna till arbetstidsförkortning som man har som ett gemensamt krav. Målet är att få fram nya avtal senast den 31 mars 2025 och det är nu de intensiva dagarna kommer med nya förslag och förhandlingar.

Läs mer här för den senaste infon: https://www.ifmetall.se/aktuellt/avtal-2025/

Har ditt företag kollektivavtal? Tycker du att det känns krångligt att hålla koll på allt vad det innebär?

Då är vi här för att hjälpa dig! Våra lönespecialister arbetar med många företag som har kollektivavtal och är experter på att tolka dem. Tveka inte att höra av dig. Vi gör det enklare för dig. Läs mer om våra tjänster eller kontakta oss!

 

Lina Hoff
Affärsområdesansvarig Lön
Telefon: 070-995 46 95
E-post:  lina.hoff@ucsone.se

”Varför dras inte 33% i skatt på min lön när jag har skattetabell 33?”

Om skatten som dras på lön och om det är detsamma som skattetabellens nummer, det är en fråga som ofta ställs till våra lönekonsulter. Många tror att skattetabell 33 betyder att 33% dras i skatt – men riktigt så enkelt är det inte. Låt oss reda ut hur det faktiskt fungerar!

Vad påverkar hur mycket skatt som dras på min lön?

Hur mycket skatt som dras beror på olika faktorer, och det kan göras på tre sätt:

• Enligt skattetabellen – om lönen är din huvudsakliga inkomst
• Med ett fast avdrag på 30 % – om det gäller en extra inkomst vid sidan av din huvudsakliga lön
• Enligt ett särskilt beslut från Skatteverket – om du har fått en specifik skattesats bestämd

 

Hur fungerar skatteavdraget när jag har heltidsanställning och min lön beskattas enligt skattetabell?

Låt oss gå igenom hur avdraget fungerar och undersöka om skattetabell 33 ger 33% skatt eller inte.

1. Skattetabell och kolumn

Vilken skattetabell som ska användas är beroende på vilken kommun man var folkbokförd i den 1 november året innan och om man är medlem i något trossamfund.

Exempel: En person som var folkbokförd i Linköpings kommun den 1 november 2024 och är medlem i Svenska kyrkan omfattas av tabell 33 (2025). En person som var folkbokförd i samma kommun men som inte är medlem i något trossamfund omfattas av tabell 32 (2025).

Tabellerna har i sin tur sex kolumner. Vilken kolumn man tillhör styrs av ålder och vilken typ av inkomst som ska beskattas.

Exempel: En person som är 40 år gammal, är heltidsanställd och får månadslön omfattas av kolumn 1.

2. Skatteavdragets storlek

När lönen betalas ut beräknas skatten på personens beskattningsbara inkomst. Skattens belopp bestäms av vilket intervall som den beskattningsbara inkomsten ligger inom i tabellen.

Beskattningsbar inkomst är summan av inkomst av arbete (grundlön) samt skattepliktiga ersättningar och förmåner.

Exempel 1: För en person som har 25 500 kronor i månadslön och varken har tillägg eller avdrag på lönen görs ett skatteavdrag på 4 950 kronor (tabell 33, kolumn 1, 2025). Lönen som betalas ut efter skatt blir alltså 20 392 kronor.

Exempel 2: För en person som har 25 500 kronor i månadslön och får övertidsersättning med 100 kronor beskattas för det totala beloppet, 25 600 kronor. Skatteavdraget blir 4 950 kronor även i detta fall, eftersom den beskattningsbara inkomsten är inom samma intervall som i exempel 1. Lönen som betalas ut efter skatt blir alltså 20 650 kronor.

3. Högre inkomst

När en person har en beskattningsbar inkomst över 80 000 kronor för görs skatteavdraget i stället enligt en bestämd procentsats. Hur hög procentsatsen är framgår i skattetabellen.

Exempel 3: För en person som har en månadslön på 78 000 kronor och varken har tillägg eller avdrag på lönen görs ett skatteavdrag på 26 253 kronor (tabell 33, kolumn 1, 2025). Lönen som betalas ut efter skatt blir alltså 51 747 kronor.

Exempel 4: En person som har en månadslön på 78 000 kronor samt har ett lönetillägg på 3 000 kronor har en beskattningsbar inkomst på 81 000 kronor. Då görs ett skatteavdrag på 34 procent i stället för ett bestämt belopp i kronor (tabell 33, kolumn 1, 2025). Lönen som betalas ut efter skatt blir alltså 53 460 kronor.

Så hur blev det nu – är skattetabellen densamma som procentsatsen som dras på lönen?

När vi tittar på de här fyra exemplen ser vi tydligt att skatteavdraget aldrig blir exakt 33 procent, även om alla följer skattetabell 33.

Exempel 1: 19,41%
Exempel 2: 19,33%
Exempel 3: 33,65%
Exempel 4: 34%

 

Kan jag be arbetsgivaren om lägre skatteavdrag på min lön? 

Nej, du kan aldrig kräva att din arbetsgivare ska göra ett lägre skatteavdrag från din lön utan att ha ett beslut från Skatteverket. Däremot kan du alltid be dem att dra lite extra (lite mer) om du vill slippa restskatt!

 

Verkar det krångligt?

Vi på UCS One Business hjälper dig med lönerna och ser till att rätt skatt redovisas och betalas in. Välkommen att kontakta oss, eller läs mer om våra lönetjänster här.