Redovisning – Nyheter 2022

En utökning av det ordinarie omställningsstödet för perioder mellan december 2021 och mars 2022. Precis som tidigare ska stödet kunna användas av företag som har haft ett omsättningstapp som överstiger 30 procent jämfört med en referensperiod. Företag kommer kunna få upp till 70 eller 90 procent av sina icke-täckta fasta kostnader ersatta, beroende på företagets storlek. I likhet med tidigare kommer löner och hyror att vara stödgrundande fasta kostnader.

Precis som tidigare ska stödet kunna användas av företag som har haft ett omsättningstapp som överstiger 30 procent jämfört med en referensperiod. Företag kommer kunna få upp till 70 eller 90 procent av sina icke-täckta fasta kostnader ersatta, beroende på företagets storlek. I likhet med tidigare kommer löner och hyror att vara stödgrundande fasta kostnader. Som förutsättning för stöd ska bland annat gälla att den enskilde näringsidkaren respektive handelsbolaget under stödperioden förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med en referensperiod.

Det föreslås en utökning av möjligheterna till till­fälliga skatteanstånd för att dämpa de likviditetsproblem som kan uppstå för företag i det här läget.

Förslaget innebär bland annat att:

• Anstånd för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter ska kunna beviljas för högst nio redovisningsperioder, i stället för dagens sju. Detsam­ma ska gälla för anstånd för mervärdesskatt som redovisas månadsvis.
• Anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska kunna bevil­jas för högst tre redovisningsperioder, i stället för dagens två.
• Anstånd ska kunna beviljas för redo­visningsperioder som infaller under oktober–december 2021. Enligt nuva­rande regler kan anstånd beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2020–januari 2021. Förslaget innebär alltså att ytterligare valbara måna­der läggs till.
• Möjligheten att beviljas anstånd retroaktivt ligger kvar.

Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmåns­erbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.

För att det inte längre ska vara möjligt att kringgå 3:12-reglerna genom ägarstiftelser har definitionen av fåmansföretag och utomståenderegeln för ägare i fåmansföretag kompletterats.

Beloppsgränsen för gåvor höjs från 6.000 kronor till 12.000 kronor. Det innebär att skattereduktionen för gåvor maximalt kan uppgå till 3.000 kronor.

Tillfällig lag som gäller från och med 1 januari 2022, och som föreslås upphöra vid utgången av 2024. Lagen innebär att fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet, och har köpt maskiner och inventarier under kalenderåret 2021, kan ha rätt till skattereduktion. Detta förutsatt att inventarierna finns kvar i verksamheten vid utgången av det första beskattningsår som avslutas 31 december 2022 eller senare. Skattereduktionen uppgår till 3,9%.

Alla som jobbar får sänkt skatt och de som jobbar heltid kommer att få en sänkt skatt med 150 kronor per månad. Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller. Löntagare behöver därför inte själva ansöka om avdraget.

Om en arbetsgivare blivit återbetalningsskyldig för preliminärt stöd vid korttidsarbete, på grund av att anmälan om avstämning kommit in för sent, ska denne i vissa fall ha möjlighet lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete enligt nya regler från och med 1 januari 2022.

För att ha möjlighet till detta krävs att följande kriterier är uppfyllda:

• Företaget ska ha beviljats stöd under perioden 16 mars 2020 till 30 juni 2021.
• Anmälan om en ny avstämning ska skickas in mellan 1 januari och 2 maj 2022.
• Beslut om återkrav på grund av sen eller utebliven avstämning ska ha vunnit laga kraft.

De förmånliga skattereglerna som gäller för personaloptioner i vissa fall utvidgas så att de kan användas av fler företag. Dels höjs gränsen för medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget från 50 till 150. Dels höjs gränsen för nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner till 280 miljoner kronor. Syftet är att underlätta för framförallt unga tillväxtföretag att rekrytera och behålla personal.

En annan förändring är att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption, som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

Förslaget utgör ett statligt stöd vilket har godkänts av EU-kommissionen den 14 oktober 2021.

Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Reklamskatten har tidigare sänkts i olika steg. Nu tas det sista steget i reklamskattens avskaffande. Syftet är att motverka de ekonomiska följdverkningarna av spridningen av covid-19. I synnerhet för idrottsföreningar.

Skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ändras så att den i princip motsvarar hur ett vanligt jobbskatteavdrag beräknas. Tidigare har det funnits en klyfta mellan dessa. I praktiken innebär det att personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas få en genomsnittlig skattesänkning på cirka 10 000 kronor per år.

Från och med 1 januari 2022 införs nya, förenklade regler om skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort. Ändringen innebär att avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och småutgifter ska göras på samma sätt som tjänsteresor.

För att omfattas av de nya reglerna får anställningen eller uppdraget vara max en månad, samt att avståndet mellan uppdragstagarens bostad och arbetsplats är längre än 50 kilometer.

Lagändringarna innebär ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). Det nya regelverket omfattar även sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. För dessa höjs direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte heller behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp.