Under 2022 beslutade riksdagen om en ny lag (2022:70) gällande rapportering av betalningstider. Lagen innehåller bestämmelser om att vissa företag har skyldighet att rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster.
De verksamheter som berörs av detta är svenska företag med över 250 anställda. Dessa bolag måste rapportera information om köp av varor och tjänster som gjorts från svenska företag som har färre än 250 anställda.
Vad innebär rapportering av betaltider?
Företag som berörs av lagkravet ska rapportera den avtalade betalningstiden. Det vill säga den faktiska betalningstiden och andelen fakturor som betalas efter den avtalade betalningstiden.Du behöver redovisa uppgifterna separat för företag med 0-9 anställda, 10-49 anställda samt 50-249 anställda. Informationen du rapporterar kommer sedan att bli offentlig.
När måste rapporteringen av betaltider vara gjord?
Lagen trädde i kraft 1 mars 2022. Senast den 30 september 2023 måste företag ha rapporterat in sina betaltider till Bolagsverket för det första året. Perioden du rapporterar för är 1 juli – 30 juni. Rapportering ska sedan ske 1 gång per år och görs via en e-tjänst hos Bolagsverket.
Önskar du och ditt företag rådgivning eller stöttning kring rapportering av betalningstider?
Från och med den 30 maj till den 25 september 2023 erbjuder Skatteverket möjligheten för företag att ansöka om elstöd. Efter att en ansökan har lämnats in och bedömts som komplett, kan företagen förvänta sig att få elstödet utbetalt inom bara några dagar till sitt skattekonto. För att underlätta ansökningsprocessen kan företag även välja att ansöka genom ombud. För detta krävs en särskild ombudsbehörighet som kan ansökas via Skatteverkets e-tjänst.
Skatteverket betonar själva att de är väl förbereda inför ansökningsperiodens start den 30 maj och strävar efter att kunna hantera ansökningar snabbt och effektivt. De har satt upp ambitiösa mål att automatisera så mycket som möjligt, vilket kommer att påskynda processen. Vissa ansökningar kan dock kräva manuell hantering, vilket kan ta lite längre tid, men Skatteverket arbetar för att minimera sådana fall.
Hur mycket elstöd kan man ansöka om?
Hur mycket elstödet ett företag kan få varierar beroende på deras uttagspunkt inom elområde 4 eller elområde 3. Företag med uttagspunkt i elområde 4 kan förvänta sig att få 79 öre per förbrukad kilowattimme, medan företag med uttagspunkt i elområde 3 får 50 öre per förbrukad kilowattimme.
Storleken på elstödet beror på elförbrukningen under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022. Ett företag kan som mest erhålla upp till 20 miljoner kronor i stöd. Om företaget är en del av en intressegemenskap, till exempel en koncern, kan hela intressegemenskapen tillsammans få högst 20 miljoner kronor. Inom primärproduktion av jordbruksprodukter eller inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna gäller specifika takbelopp. Dessutom påverkas det maximala stödet av om företaget eller något företag inom intressegemenskapen har mottagit vissa andra statliga stöd.
Vilka kan söka elstöd?
Här följer några av de kraven som finns för att få söka elstödet (mer detaljerad information finns i förordningen från riksdagen):
Elstödet är tillgängligt för företag med uttagspunkt i elområde 3 eller elområde 4.
Elkonsumtionen i uttagspunkten ägde rum någon gång mellan den 1 oktober 2021 och 30 september 2022.
Det finns ett giltigt elnätsavtal tecknat innan den 17 november.
Det finns inga skatteskulder och att alla deklarationer är inlämnade i tid.
företaget måste vara godkänd för och/eller uppfylla kraven för F-skatt, alternativt vara undantaget för kravet på F-skatt.
Så får du elstödet utbetalt
För att underlätta betalningen av elstödet till företag, använder Skatteverket företagets skattekonto som utbetalningsmetod. Vi strävar efter att hantera ansökningar så snabbt som möjligt och genomföra betalningar utan dröjsmål.
Innan du ansöker om elstöd, vänligen vidta följande åtgärder:
Säkerställ att ditt företag har ett registrerat mottagarkonto hos Skatteverket. Du kan enkelt registrera ett konto genom att använda e-tjänsten Skattekonto.
Om du önskar behålla elstödet på ditt skattekonto, kan du begära en utbetalningsspärr via e-tjänsten Skattekonto. Detta gör att beloppet förblir på ditt skattekonto istället för att betalas ut.
Genom att följa dessa steg kan du säkerställa en smidig hantering av din ansökan och eventuella betalningar relaterade till elstödet.
Har du fler frågor angående ansökan om elstöd? Kontakta oss så hjälper vi dig direkt!
Sami Homsi
Affärsområdesansvarig Mindre Bolag, Ekonomikonsult
Remiss från Bokföringsnämnden (BFN) avseende förslag på ändringar av vägledningarför årsredovisningar i mindre företag K2 (BFNAR 2016:10)samt om regler för bolag som tillämpar K3-regelverket (BFNAR 2012:1).
Förslag på ändringar i K2-regelverket
En av de största förändringarna som föreslås är vilka företag som får redovisa enligt K2. Vissa typer av tillgångar som ett företag har kommer att medföra att man inte får tillämpa K2, exempelvis om man har en byggnad där det finns betydande värden i olika komponenter och som dessutom är de huvudsakliga tillgångarna i bolaget. Ett annat exempel är bolag som i sin redovisning har väsentliga värden för uppskjutna skatter. Det föreslås även att företag som har väsentliga transaktioner som inte direkt eller indirekt regleras i K2 regelverket inte ska få använda K2.
Dock kommer det att finnas en nedre gräns där företag alltid får använda K2-regelverket oavsett tillgångar eller transaktioner. Denna gräns föreslås vara 3 MSEK i omsättning, 1,5 MSEK i balansomslutning samt 3 anställda. Om företaget understiger två av dessa kriterier under de senaste två räkenskapsåren får K2-regelverket alltid tillämpas.
Vidare föreslås det att bostadsrättsföreningar inte längre ska få tillämpa K2. Detta förslag grundar sig på att den främsta tillgången är byggnaden och att det därför är särskilt viktigt att få en rättvisande bild av denna. För att uppnå det behöver man använda K3-regelverkets regler för avskrivningar och det kan därför bli att man måste redovisa enligt K3.
Förslag på ändringar i K3-regelverket
Det föreslås inte så mycket ändringar i detta regelverk. Det är bara egentligen en förändring som innebär att företag som inte är moderföretag och som är noterade utomlands inom EU inte ska följa K3 utan istället RFR 2.
Övriga delar i förslaget är egentligen enbart förtydligande av hur vissa regler ska tillämpas.
Ännu är inget beslutat. Remisstiden går ut den 2 oktober 2023. De ändringar som blir ska då tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024.
Söker du rådgivning i frågor angående ditt bolag? Tveka inte på att höra av dig till oss!
SamiHomsi
Affärsområdesansvarig Mindre bolag, Ekonomikonsult
Om man har lagt ner sin verksamhet och vill avsluta sitt AB ska man likvidera det. Detta är en process som tar över 6 månader eftersom det först ska tas beslut om likvidation och utses en likvidator. Det ska sedan utfärdas en kallelse på okända borgenärer under 6 månader. Därefter tillkommer administrativt arbete som t.ex. slutredovisning och likvidators redogörelse, protokoll m.m.
Det finns dock en snabbare lösning om man inte vill vänta så länge på att bli av med sitt bolag. Detta kallas snabbavveckling och innebär att man istället säljer sitt bolag till någon som har som verksamhet att mot arvode åta sig att genomföra likvidationen.
Man skickar de senaste uppgifterna gällande bolagets redovisning (en balans- och resultatrapport) till den som ska köpa bolaget och får sedan en offert från dem vad de är villiga att betala (i offerten brukar även deras arvode ingå). Var noga med att det är en seriös aktör och att det i köpeavtalet står att man förbinder sig att likvidera bolaget och inte sälja det vidare.
Innan man gör detta ska man dock se till att rensa balansräkningen och avsluta vissa poster. Köparen vill t.ex. inte lägga ner tid på att kräva in fordringar eller avyttra tillgångar.
En rensad balansrapport innebär att det enda som får finnas kvar är:
Pengar på banken
Eventuella skatteskulder/skattefordringar
Eventuellt kvarvarande arvode till redovisningskonsult/revisor
Övriga poster
Om det finns kvar andra poster så behöver de tas bort. Hur det görs beror på vad det handlar om. Här kommer exempel på några poster som ibland finns kvar och vad man då gör med dem.
Materiella anläggningstillgångar: Dessa behöver säljas innan man kan ta över bolaget. Om det är så att tillgångarna saknar värde så kan de skrivas ner.
Kundfordringar: Alla kundfordringar måste vara betalda innan man kan påbörja avvecklingen. Om det finns gamla osäkra kundfordringar som ni inte bedömer kommer bli betalda så måste de skrivas ner.
Leverantörsskulder: Alla leverantörsskulder måste betalas innan man tar över aktiebolaget.
Skuld till närstående: Det är inte ovanligt att det finns en skuld till någon av aktieägarna i bolaget. Dessa skulder ska betalas av innan man avvecklar bolaget. Finns det inte pengar att betala skulden så kan den göras om till ovillkorat aktieägartillskott.
Söker du rådgivning i frågor angående ditt bolag? Tveka inte på att höra av dig till oss!
SamiHomsi
Affärsområdesansvarig Mindre bolag, Ekonomikonsult
Att inflationen fortsatt är hög och att ränteprognoserna tyder på ytterligare höjningar är inga nyheter. Men hur påverkar det ekonomiska läget din och ditt företags ekonomi?
I april håller vi lunchwebbinarier där vi pratar om hur det kommande räntebeskedet påverkar samhället och vad du och ditt företag bör tänka. Håll utkik på vår hemsida och våra sociala medier för att boka din plats!
Hur tror du att förutsättningarna för ditt företag kommer att se ut framöver? Blir de bättre eller sämre? Oavsett situation är det bra att presentera företaget på bästa möjliga sätt, genom att exempelvis redovisa information som gör att läsaren av årsredovisningen kan få en bättre bild av företaget. I många fall kan det även vara en fördel att upprätta koncernredovisning om det finns flera bolag.
Saknar du dokument eller behöver mer kapital från banken eller finansiärer? Vi hjälper dig – oavsett om det “bara” handlar om rätt rapporter eller en så kallad Due Diligence.
En kort påminnelse och uppdatering av de s.k. 3:12-reglerna. Dessa regler reglerar hur aktieutdelning beskattas gällande kvalificerade aktier i fåmansaktiebolag. Vi har tidigare mer ingående informerat om vad man bör tänka på i samband med dessa regler.
Utdelning på dessa aktier beskattas med 20% om den ryms inom det s.k. gränsbeloppet. Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt med förenklingsregeln och huvudregeln. Idag berörs ungefär 300 000 företag av dessa regler.
Huvudregeln
Huvudregeln innebär att man i stället för schablonbeloppen använder sig av bolagets totala kontanta löner dvs inga förmåner ska räknas med. Man ska också räkna bort ev. stöd man fått för löner.
Det är lönerna för föregående beskattningsår som man använder sig av och dessa regler är relaterade till Inkomstbasbeloppet (IBB) för de olika åren.
Om ägaren, eller närstående till ägare som arbetar i bolaget, tagit ut tillräckligt med lön (minst 6 IBB + 5 % av de totala lönerna, dock behöver man max ta ut 9,6 IBB) så får man använda 50% av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.
Om vi tittar på lön till ägare (eller närstående) för att få använda huvudregeln under förra året, för innevarande år och nästkommande år gäller följande:
Utdelning 2022 (deklareras 2023): Lön under 2021 på minst 409 200 kr (6 IBB) + 5% av bolagets kontanta löner. Max 9,6 IBB = 654 720 kr.
Utdelning 2023 (deklareras 2024): Lön under 2022 på minst 426 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets kontanta löner. Max 9,6 IBB = 681 600 kr.
Utdelning 2024 (deklareras 2025): Lön under 2023 på minst 445 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets kontanta löner. Max 9,6 IBB = 713 280 kr.
Tak för hur mycket gränsbelopp man kan få via huvudregeln är 50 gånger den egna eller närståendes ersättning från bolaget.
Enligt huvudregeln får man även räkna upp det omkostnadsbelopp man har för aktierna (vad man anskaffat dem för). För 2023 får man t.ex. räkna upp detta belopp med 10,94%. Denna regel är även bra att komma ihåg om man inte kan räkna på huvudregeln och inte heller får använda förenklingsregeln.
Förenklingsregeln
Förenklingsregeln innebär att man får ett fastställt schablonbelopp. Denna regel används om man inte kan använda huvudregeln eller om huvudregeln skulle ge ett lägre gränsbelopp.
Schablon beloppen de senaste åren och för i år är följande:
För 2021: 183 700 kr För 2022: 187 550 kr För 2023: 195 250 kr
Observera att man bara får använda huvudregeln för ett bolag per år om man skulle äga flera.
Gränsbelopp som man inte utnyttjar
Den del av gränsbeloppet som man inte utnyttjar under ett år rullas vidare till nästa år och läggs ihop med den beräkning man gör för det nya året. Man får även en uppräkning med 4,94% på nya året för det gamla gränsbeloppet som förs över.
Utredning av 3:12-reglerna pågår
Reglerna är komplexa och behov av förenkling finns. Den tidigare regeringen tillsatte under våren 2022 en utredning för att se över regelverket och att förenkla dem. Utredningen skulle från början ha presenterat ett förslag om ändringar i regelverket senast den 30 november i år. På grund av ett tilläggsdirektiv från den nya regeringen har utredningen fått en förlängd tid till den 29 mars 2024. Tilläggsdirektivet är att förändringarna ska främja entreprenörskap som skapar arbetstillfällen, särskilt för små och medelstora företag.
Vem är Elise och hur ser hennes roll ut hos oss idag?
Elise har i 10 år drivit sin egna nagelsalong där hon senast hade sitt fäste i Motala. Hon beskriver det själv som en spännande resa med mycket utmaningar. När hon 2019 blev gravid kände Elise att hon ville testa på något nytt och få en större trygghet i vardagen. Därav började hon studera till redovisningsekonom på affärshögskolan i Linköping 2021 efter sin föräldraledighet. Anledningen till att valet föll på just den utbildningen var hennes intresse för bokföring som växt fram under hennes tid som egenföretagare.
Med utbildning, stort intresse och erfarenhet är vi övertygade om att Elise kan hjälpa vårt ekonomi-team att ta nästa steg i den fortsatta resan mot den självklara partnern inom ekonomi. Såhär beskriver hon sin inledande tid hos oss:
”Min första känsla när jag kom till One var att det är en så härlig atmosfär bland alla. Man kände sig väldigt välkommen och man märker att dem är väldigt måna om sina medarbetare. Jag ser stora möjligheter att få utvecklas här på One som konsult och få erbjuda kunderna den bästa servicen. Jag är så glad att jag fick chansen att få komma hit och se vilka nya spännande utmaningar som väntar mig.”
Elise arbetar idag som konsult i vårt Bokio-team för mindre bolag där hon ansvarar för sina egna kunder med löpande arbete och rådgivning. Hon känner själv att det är givande när det finns möjlighet att skapa en egen relation till sina kunder och på så sätt kunna erbjuda den bästa möjliga servicen. Detta är något hon har tagit med sig från sin tidigare tid som egenföretagare där det ställdes höga krav på kundbemötande.
Vi ser fram emot din fortsatta resa tillsammans med oss på One Economy, välkommen!
Jenny kommer senast från en anställning på Lantmännen där hon arbetade som redovisningsekonom. Innan dess arbetade hon som ekonomiassistent Saltängens Mekaniska Verkstad AB i 5,5 år vilket hon själv menar har lagt grunden för hennes kunskaper efter studierna Ekonomiprogrammet på Mälardalens Universitet.
Med sin gedigna erfarenhet kommer Jenny att vara en enorm tillgång för oss och våra kunder. Hon beskriver sin inledande tid hos oss på följande sätt:
”Det känns som en flexibel arbetsgivare där ja som anställd blir hörd och att mina synpunkter har betydelse. Det känns som att det är viktigt att jag som anställd får en bra balans mellan arbete och fritid och kollegorna är väldigt välkomnande.”
Som person är Jenny en glad och positiv tjej som gillar ett högt tempo. På fritiden är hon helst i rörelse till stora delar, därav ett intresse för löpning/promenader och hästar. Jenny beskriver sig själv också som noggrann och strukturerad vilket vi tror passar väldigt bra ihop med hennes arbetsuppgifter.
Jenny arbetar för tillfället ute hos kund i Linköping på ett heltidsuppdrag som sträcker sig över ett år. Där assisterar hon företaget med frågor som rör ekonomi men främst kundreskontror.
Vi ser med spänning fram emot vår utvecklingsresa tillsammans för att bli den självklara partnern inom ekonomi.
Ett nytt år innebär i ofta även nya ändringar inom redovisningsområdet. Nedan har vi samlat de nyheter som kan vara bra att känna till i februari 2023.
Nu har möjligheterna för företag att få tillfälligt anstånd med skatteinbetalning förlängts.
Lagändringen gäller från den 13 februari 2023 och omfattar preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den bortre tidsgränsen för anstånden flyttas från 12 februari till 12 september 2023.
Förutom detta ska det kunna beviljas för högst 12 månader mot tidigare 9 månader.
Som mest kan ett företag få anstånd med hela det belopp som företaget redovisar i sin arbetsgivardeklaration och i sin momsdeklaration för perioden som ansökan avser. På Skatteverkets hemsida besvaras de vanligaste frågorna runt skatteanstånd.
Från och med 1 januari 2023 avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats samt för resor i tjänsten med egen bil medges med 25 kronor per mil. Har du förmånsbil får du avdrag med 12 kronor per mil, förutom om du har en förmånsbil som drivs helt med el. För förmånsbilar som drivs helt med el är schablonbeloppet 9,50 kronor per mil.
Under många år var räntan på skattekontot 1,25 %. I november 2022 höjdes den till 2,5% och nu gör Skatteverket ytterligare en höjning till 3,75%. Detta gör att man måste bli mer observant på underskott som kan uppkomma genom obetald skatt då räntekostnaderna kommer att bli väsentligt högre.
För ränta på kvarskatt för privatpersoner avseende inkomståret 2022 gäller följande:
Ränta på belopp upp till 30 000 kronor börjar löpa 4 maj 2023, så en fyllnads inbetalning bör vara bokförd på skattekontot senast 3 maj 2023.
På belopp över 30 000 kronor bör en fyllnadsinbetalning göras senast 12 februari för undvikande av ränta, så har man inte gjort det i dagsläget så ska man göra det så snart som möjligt om man vill minska räntekostnaden.
En utredning är tillsatt för att utreda förändrade regler i de s.k. 3:12 -reglerna. Det vill säga bestämmelser om hur ägare till fåmansbolag, som är verksamma i betydande omfattning i bolaget, ska beskattas för utdelning och kapitalvinst i bolaget. Tidpunkten för att presentera de nya reglerna var tidigare 30 november 2023, men har nu förlängts till 29 mars 2024. Förhoppningen är att de nya reglerna ska bli förenklade samt förbättra villkoren för små och medelstora företag.
Utredningen har bland annat i uppdrag att:
Analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bland annat utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras. Särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital.
Analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften, både mellan närstående och till personal, ska underlättas.
Lämna förslag till de ändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga.
Hos Skatteverket hittar du även samlad information kring olika belopp och procentsatser för exempelvis skatter och avgifter, prisbasbelopp samt för olika avdrag som kommer att gälla under 2023. Läs mer här.
Önskar du rådgivning eller hjälp med företagets redovisning? Välkommen att kontakta oss!
Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska hantera elstöd till företag. Företag kommer att kunna ansöka om elstöd via en e-tjänst som beräknas öppna den 30 maj 2023. Företag som har verksamhet i elområde 3 och 4 kommer att kunna ansöka om elstöd. Förslaget är att ansökningsperioden ska löpa från 30 maj till 25 september 2023. Ett företag eller koncern kan få maximalt 20 miljoner kronor och stödet ska betalas ut via skattekontot.
Efter att EU-kommissionen den 15 februari2023 beslutade att godkänna stödet till elintensiva företag fattade regeringen den 16 februari beslut om en förordning för stödet som träder i kraft den 6 mars 2023. Stödet kommer att hanteras av Statens Energimyndighet och föreslås kunna ansökas i anslutning till att förordningen träder i kraft.
Hur ska elstödet redovisas?
Bokföringsnämnden (BFN) har uttalat att elstöd inte kan redovisas som intäkt ännu. Eftersom det inte finns någon utformad författning gällande villkoren för detta så får man vänta med att bokföra dessa som en intäkt. BFN återkommer med regler så fort detta är på plats.
