Marika

I samband med Coronavirusets utbrott presenterades ett antal olika stödpaket. En av dessa är korttidsarbete. Företag som har allvarliga eller tillfälliga ekonomiska problem kan ansöka om stöd ifrån Tillväxtverket att korttidspermittera sina anställda.

Korttidsarbete innebär att en anställd har möjlighet att gå ned i tid helt eller delvis under en period.  Detta är för att företag ska kunna behålla sina anställda istället för att tvingas säga upp personal.

Anställda med månadslön:
När man korttids-permitterar en anställd med månadslön så måste man reducera månadslönen efter rätt procentsats enligt den nivån man vill permittera. Det är även viktigt att i lönehanteringen registrerar hur många timmar som avser korttidspermittering. Detta är för att kunna använda detta som underlag inför avstämningen till Tillväxtverket.

Man måste även tänka på om frånvaro och avdrag ska beräknas på den tillfälligt nedsatta lönen eller ordinarie lön. Oftast regleras detta i kollektivavtalet.

Anställda med timlön:
För att registrera avdraget för en anställd med timlön så måste man räkna om timlönen utifrån avdraget som ska göras på lönen.  Man behöver även dokumentera timmarna på samma sätt som de med månadslön inför avstämningen till Tillväxtverket.

Hantering av frånvaro:
Utgångspunkten är att man vid löneberäkning hanterar all frånvaro utifrån den anställdes ordinarie arbetstid. Frånvaro som inte omfattas av stödet är följande: sjuk, föräldraledighet, vård av barn samt semester. Det dagar som avser den typen av frånvaro ska vid avstämningen räknas bort.

Tycker du att det låter krångligt? Vi hjälper gärna till med rådgivning eller praktisk hjälp!

Välkommen att kontakta oss.

Vad händer om bolaget ska försättas i likvidation?

Våra experter förklarar:

 

Reglerna om likvidation finns i Aktiebolagslagen 25 kapitlet.

Likvidation av aktiebolag innebär att bolagets tillgångar omvandlas till pengar. Dessa används till att betala bolagets skulder och eventuellt överskjutande medel skiftas ut till ägarna. Om pengarna inte räcker till att betala bolagets skulder är man i en konkurssituation och regler som gäller för detta får vi ta upp en annan gång. Vi kan  bara kort säga att vid en likvidation så finns det fortfarande möjligheter att betala bolagets skulder vilket det inte gör i en konkurssituation.

Det finns två typer av likvidation:

• Frivillig likvidation dvs bolaget beslutar själv om att träda i likvidation vid en bolagsstämma.
• Tvångslikvidation som innebär att bolaget tvingas gå i likvidation genom beslut från Bolagsverket eller allmän domstol. Det beror på att bolaget inte uppfyller de krav som finns på ett aktiebolag. Exempel på detta är att man inte lämnat en årsredovisning eller att man inte har revisor om bolaget uppfyller kraven för att ha detta. Det kan också vara att man inte anmält en behörig styrelse eller att aktiekapitalet inte är tillräckligt.

Gången vid en frivillig likvidation:

1    Det första som sker är att styrelsen eller aktieägarna skriver ett förslag till beslut att fattas på stämman. Beslutet ska innehålla uppgifter som beskrivs i ABL 25:3. Om beslutet inte tas på årsstämman utan vid en extra bolagsstämma ska styrelsen dessutom upprätta en redogörelse för väsentliga händelser efter senaste årsredovisningens avgivande samt om revisor finns i bolaget så ska denne även lämna ett yttrande om styrelsens redogörelse.

2    Sedan skickas en kallelse till stämman till bolagets ägare. I kallelsen ska anges det huvudsakliga innehållet i beslutsförslaget ovan.

3    Därefter hålls stämman och eventuellt beslut om likvidation. I stämman väljs även en likvidator som ersätter bolagets styrelse under likvidationsperioden. Det finns vissa regler om vem som kan vara likvidator och finns beskrivet i ABL 28kap. Tidpunkten för när likvidationen börjar gälla beslutas också på stämman.

4    Styrelsen ska egentligen även lämna en s.k. avgåenderedovisning som beslutas på stämma. Denna upprättas i stort sett som en vanlig årsredovisning med några undantag t.ex. ingen vinstdisposition. Om revisor finns ska det även finnas en revisionsberättelse. Dessa ska dock inte sändas till Bolagsverket.

5    När stämman är hållen och besluten fattade ska anmälan göras till Bolagsverket om likvidationen. Likvidatorn ska även skicka en kallelse på okända borgenärer till Bolagsverket. Bolagsverket lägger därefter ut denna kallelse i Post och Inrikes tidningar under 6 månader. Om ingen hört av sig och ställer krav på bolaget under denna period beslutar Bolagsverket om att likvidationen kan verkställas.

6    Likvidatorn upprättar en slutredovisning över sin förvaltning under likvidationsperioden. I  förekommande fall ska även bolagets revisor avlämna en revisionsberättelse. Denna läggs fram på en bolagsstämma och efter denna är bolaget upplöst. Likvidatorn anmäler detta till Bolagsverket. Eventuellt överskjutande medel från likvidationen efter det att bolagets samtliga skulder är betalda skiftas ut till ägarna.

7    Att tänka på är att om ordinarie bokslutsdatum passeras under likvidationstiden måste en årsredovisning upprättas enligt de vanliga reglerna. Dessa försvinner inte även om bolaget försatts i likvidation. Likaså måste bolaget lämna in sin inkomstdeklaration även under likvidationstiden.

8    För ägarnas del likställs likvidationen vid en avyttring av aktierna. Det innebär att de medel som eventuellt finns kvar efter likvidationen skiftas ut till ägarna. Beloppet som skiftas ut, med avdrag för det anskaffningsvärde man haft för aktierna i bolaget, redovisas som en reavinst.

(9)    Ett alternativ till likvidation av bolaget kan vara en s.k. snabbavveckling. Detta innebär att man i stället för att sätta bolaget i likvidation säljer aktierna till någon vars verksamhet är att starta och avveckla aktiebolag. Köparen ordnar sedan med likvidationen.