Nyheter inom lön

Du kommer väl ihåg att lämna in kvittona för att få friskvårdsbidrag 2024? 

Nu när året börjar gå mot sitt slut kommer många frågor till oss gällande den skattefria friskvårdsersättningen. Eftersom det finns lite att hålla reda på så kommer här en liten uppfräschning och påminnelse. 

För att dina friskvårdskostnader för året ska kunna räknas till 2024 års friskvårdsbidrag måste det utbetalas senast på decemberlönen. För friskvårdskostnader som gäller 2024 men lämnas in efter årsskiftet eller efter att decemberlönen skickats ut kan man få det utbetalt i januari. Då dras det dock på 2025 års friskvårdsbidrag. Viktigt att tänka på är också att du enbart kan få utbetalt för friskvårdskostnader som är betalade under den tid som du varit anställd.

Friskvårdsbidraget är en skattefri förmån på maximalt 5 000 kr per anställd och kalenderår. Det är dock upp till arbetsgivaren att bestämma vilken summa som de vill erbjuda sina medarbetare.  

Grundläggande för bidraget är att det riktar sig till samtliga medarbetare och att de blir erbjudna samma summa i friskvårdsbidrag för att förmånen ska förbli skattefri.

Skulle man betala ut mer än 5 000 kr i friskvårdbidrag blir hela summan skattepliktigt, inte bara den överskjutande delen över 5 000 kr. Friskvårdsbidraget blir då inte bara skattepliktigt för personen med det avvikande friskvårdsbidraget, utan för samtliga medarbetare i företaget. 

Sedan en tid tillbaka har Skatteverket tagit bort listan över godkända aktiviteter för friskvårdsersättning. Dock finns det riktlinjer att ta hänsyn till: 

• Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet. Du kan också använda det till kostrådgivning, rådgivning i samband med rökavvänjning och till profylaxkurs för blivande föräldrar. 

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning. 

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård. 

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle.  

• För aktiviteter som har inslag av motion kan kostnaden överstiga 1 000 kronor per tillfälle och fortfarande vara av mindre värde. Du kan till exempel använda friskvårdsbidraget för att betala startavgiften i ett motionslopp även om startavgiften är mer än 1 000 kronor. 

 Tycker du det verkar krångligt och mycket att hålla koll på? Tveka inte att höra av dig till oss! Läs mer om våra tjänster eller kontakta oss nedan. 

Hösten är nu i antågande. För många kan hösten betyda nystart efter att ha laddat med ny energi under semestern. För många verksamheter betyder även detta kanske starten av ett nytt räkenskapsår och kanske ert nya  affärssystem? Vad kan hösten också vara starten på? Jo, starten på bytet av ditt lönesystem! 

7 tips för att optimera ditt systembyte

Att byta system kan kännas som en övermäktig uppgift. Att navigera och söka efter det mest optimala systemet för verksamheten kan kännas krångligt och tidsödande. Var börjar man och vilka är de viktigaste funktionerna som det nya lönesystemet behöver ha? Vi har nedan samlat våra 7 viktigaste tips nedan för att optimera just din chans att välja rätt lönesystem.   

1. Vad har ni idag och vad behöver ni i framtiden? 

Gå igenom och granska nuläget. Ställ upp de skallkrav ni har på det nya lönesystemet. Genom att först specificera vilka systemtekniska krav som behövs i det nya systemet är det lättare att sålla bland den mängd av system som finns på marknaden. Kravspecifikationen får gärna vara detaljerad och vara en utgångspunkt vid kontakt med systemleverantörer. Efter att skallkraven är uppställda kan demos bokas in med de systemleverantörer som uppfyller era krav. 

2. Vilka stödfunktioner erbjuds? 

Andra viktiga faktorer som bör vara en del av skallkraven är bland annat underhåll, drift, support och utbildning i systemet. Vill ni själva ansvara för uppdateringar och systemförändringar eller vill ni leja ut driften? Ni behöver nämligen se till så att er verksamhet har den tekniska kapacitet som krävs när det kommer till installation och säkerhet.  

3. Komplexa processer – made simple? 

De moderna löne- och personalsystem som erbjuds idag har flertalet förenklade och automatiserade funktioner. Detta betyder att många tidsödande manuella arbetsmoment blir allt färre, och tid är ju pengar, ellerhur? Vilka funktioner är viktiga för er? Har ni i dagsläget flera system där exempelvis person- och anställningsuppgifter lagras? Erbjuder systemleverantören en helhetslösning så personuppgifter endast behöver lagras på ett ställe? Har löneprogrammet enkla och fullständiga rapportfunktioner? Har systemet möjlighet till smidig hantering av semesterberäkning, lönerevision och retroaktiva löner? Har lönesystemet en inbyggd kontrollfunktion som loggar och flaggar för avvikelser i lönebredningen? Ställ systemleverantören hellre två frågor för mycket än för lite så att viktiga delar i löneprocessen inte går förlorade.  

4. Lokalt installerat eller i molnet? 

Flexibilitet är A och O i arbetslivet idag. Ska din lönehantering vara lika flexibel som din arbetstid? Då ska du satsa på ett molnbaserat lönesystem på webben. Ett molnbaserat lönesystem ger dessutom också mindre bekymmer med uppdateringar och liknande eftersom många stödfunktioner, som uppdateringar, görs per automatik av systemleverantören, inklusive viktiga säkerhetsuppdateringar. Kan bytet av lönesystem också bidra till att ni kan gå ifrån manuella löneunderlag och bli digitala fullt ut? 

5. Hur ser det ut med integrationer? 

I dagsläget erbjuder många systemleverantörer helhetsintegrationer av för-, personal- och lönesystem för att automatisera processen. Har ni skilda för- och lönesystem som ska ”prata med varandra”? Se då till att de går att integrera med varandra. En viktig aspekt att också ta ställning till är om ert nya lönesystem kan integreras med ert eftersystem för bokföring och fakturering.  

6. Support och utbildning 

Hur ser det ut med support, utbildning och flexibilitet hos systemleverantören? Erbjuder de en supportfunktion i licensen eller debiteras det extra? Erbjuder de webbinar och/eller utbildningar? Gör det tydligt för er själva vilken support och säkerhet ni får tillgång till innan ni ingår partnerskapet.  

7. En trygg hand under systembytet? 

Har systemleverantören en väl beprövad implementationsprocess? Vad har leverantören och dess konsulter för erfarenheter? Hur väl samspelar systemleverantören med dig som kund under systembytet? Systemleverantören du väljer ska kännas trygg och ska hjälpa samt guida dig genom systembytet både med lägesuppdateringar, expertråd och tips i systemet för att effektivisera just era processer.  

Vi hjälper dig!

Känns det krångligt och invecklat? Behöver du hjälp med att sålla bland uppsjön av lönesystem eller behöver du bara någon att bolla med? Vi på UCS One Business har en bred erfarenhet av systemimplementationer i flertalet system. Vi finns behjälpliga för uppsättningar i bland annat Fortnox Lön, Visma Lön 600 och Flex HRM.

Tveka inte på att höra av dig till oss. Fyll i formuläret nedan eller kontakta Lina direkt så berättar hon mer!

Inkomstbasbelopp för 2024 har fastställts, och det är en viktig komponent i det svenska socialförsäkringssystemet. För dig som vill förstå hur detta påverkar din ekonomi och dina sociala förmåner är det här en artikel som ger dig en klar bild av vad inkomstbasbeloppet innebär och hur det påverkar dig.

Vad är inkomstbasbelopp?

Inkomstbasbeloppet 2024

Regeringen har beslutat inkomstbasbeloppet 2024 till 76 200 kronor. Det betyder att det är en ökning på 1 900 kronor från förra årets inkomstbasbelopp på 74 300 kronor.

Senast 31 oktober varje år ska regeringen ha fått in pensionsmyndighetens beräkningar om det nya basbeloppet för nästkommande år.

Hur påverkar inkomstbasbeloppet 2024 dig?

När det kommer till ekonomisk planering och förståelse för ens rättigheter och förmåner är kunskapen om inkomstbasbeloppet för 2024 av avgörande betydelse. Detta belopp har en direkt inverkan på flera viktiga aspekter av din ekonomi och sociala trygghet. Basbeloppet kan påverka dig enligt följande:

• Inkomstbasbeloppet påverkar taket för pensionsgrundande inkomst (PGI). För 2024 innebär det att inkomsttaket för PGI ligger på 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 571 500 kronor per år. Om din årsinkomst överstiger detta belopp, är det endast upp till denna gräns som påverkar din allmänna pension.

• Sjukpenning och föräldrapenning påverkas direkt av inkomstbasbeloppet. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är satt till 10 prisbasbelopp, vilket för 2024 är 573 000 kronor per år. Det innebär att inkomster över denna gräns inte ger rätt till högre sjukpenning eller föräldrapenning.

• Inkomstbasbeloppet påverkar även arbetsgivaravgifterna eftersom det fastställer gränsen för uttag av olika typer av sociala avgifter som arbetsgivaren betalar.

Så beräknas beloppet varje år

Inkomstbasbeloppet beräknas av Pensionsmyndigheten baserat på förändringen i den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Denna beräkning görs tillsammans med statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) varje år och utgår från ett bastal.

Bastalet är 43 313 vilket var inkomstbasbeloppet 2005 och är som sagt det hela beräkningen grundar sig i. Utöver det talet behöver vi känna till inkomstindex för 2005 (188,41) och även det aktuella året (2024 = 208,41). När vi har kännedom om de siffrorna så multipliceras bastalet med kvoten mellan inkomstindex 2024 och inkomstindex 2005. Den uträkningen ser ut såhär:

Bastal x (inkomstindex 2024/inkomstindex 2005) = Inkomstbasbelopp

= 43 313 x (208,41 / 118,41) = 413 313 x 1,76 = 76 230,9

Beloppet avrundas alltid till närmaste hundratal för enkelhetens skull.

Semester är en viktig tid för återhämtning och rekreation. Men ibland passar det inte att ta ut alla sina semesterdagar under ett år, och då uppstår frågorna: Hur många semesterdagar får man spara? Hur länge får man spara semesterdagar? Vi går igenom allt du behöver veta om din semester.

Så många semesterdagar får du spara enligt lagen

Enligt den svenska Semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar per år. Av dessa har du rätt att spara de dagar som överstiger 20. Det innebär att om du exempelvis har 25 dagar totalt, kan du spara upp till 5 dagar från det året. Likaså gäller om du har 27 dagar totalt så kan du spara 7 dagar, och så vidare.

Att kunna spara semesterdagar ger dig flexibilitet att planera din ledighet på ett sätt som passar dig bäst. Genom att utnyttja möjligheten att spara de dagar som överstiger 20 kan du skapa utrymme för längre ledigheter. Du kan också skapa en buffert av sparade dagar för framtida bruk.

Hur länge får jag spara min semester?

När det kommer till att spara semesterdagar finns det viktiga regler att känna till för att optimera sin ledighetsplanering. Enligt gällande lagstiftning har du möjlighet att spara dina semesterdagar i upp till 5 år. I vissa särskilda fall kan denna period utsträckas till 6 år. En viktig detalj att notera är att det inte är tillåtet att spara semesterdagar från innevarande år och istället använda sparade dagar från tidigare år.

Hur många semesterdagar får man spara kommunalt?

För kommunalanställda gäller vanligtvis kollektivavtal som reglerar semesterdagar. Enligt dessa avtal kan antalet sparade semesterdagar variera beroende på den specifika överenskommelsen mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Generellt sett har kommunalanställda rätt till ett visst antal semesterdagar per år, och de får ofta spara ett visst antal av dessa för framtida bruk. Det är viktigt för kommunalanställda att känna till och följa de specifika reglerna och villkoren som gäller för deras arbetsplats, vilket kan variera mellan olika kommuner och förvaltningar.

Så tar du ut dina sparade dagar

När det är dags att ta ut sparade semesterdagar finns det några steg att följa. Allt för att säkerställa en smidig process mellan dig och din arbetsgivare:

1. 1. Innan du tar ut dina sparade semesterdagar är det bäst att kommunicera med din arbetsgivare. Meddela i förväg när du planerar att ta ut ledigheten och se till att det finns överenskommelse om den önskade perioden. Notera att du har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren (juni-augusti).
   2. Ofta kräver arbetsgivaren att du formellt anmäler din önskan om ledighet. Detta kan göras genom ett digitalt system, via e-post eller genom att fylla i en blankett på arbetsplatsen. Se till att göra detta i god tid innan den planerade ledigheten.
   3. Efter att du har anmält din ledighet kommer arbetsgivaren att behandla din förfrågan. Se till att du får ett skriftligt godkännande innan du tar ut dina sparade semesterdagar för att undvika missförstånd i framtiden.
   4. Efter att din ledighetsansökan har blivit godkänd är det viktigt att spara dokumentationen som bevisar din beviljade ledighet. Detta kan vara användbart om det uppstår frågor senare.

Genom att följa dessa steg kan du ta ut dina sparade semesterdagar på ett smidigt och korrekt sätt. Kom ihåg att olika arbetsplatser kan ha olika rutiner och regler, så det är alltid bra att dubbelkolla med din arbetsgivare om deras specifika förfaranden.